fredag 12 september 2008

Vackert och höstigt på graven

Var nere hos dej Marcus, jag och barnen för att göra lite höstvackert hos dej. Mossa, lite stenar, vackra blommor och så. Det blev väl jättebra? Pappa tyckte det blev fint och var nere hos dej o hälsade på igår. Vi pratade om hur konstigt det fortfarande känns, hur ont det gör, och hur tyst det är. För ett år sedan var du ju här, levande och glad hos oss. Sen åkte du till Thailand, och jag minns tt jag höll på att svimma när pappa ringde och berättade det. Jag visste att du skulle komma hem i en kista och sade det till pappa då. Det var en sån oerhört stark känsla. Men sen blev jag ändå så chockad när samtalet kom som berättade att du var död. Saknar dig så mycket. Hör din röst och ditt skratt varje dag inom mig. Det enda vi kan göra nu är att minnas, sakna och gå ner till dig och pyssla om din viloplats. Tills vi ses igen i Nangiala som barnen säger.


Inga kommentarer: