Ett år sedan på tisdag

Ett år har gått. På tisdag fyller mitt yngsta barn, Cornelia 4 år. På hennes treårsdag tog du ditt liv. Det var egentligen den 27:e som samtalet kom, men det hade passerat midnatt i Thailand så dödsdagen blev den 28:e. För Cornelias skull och för at ni skall få varsin dag att bli uppmärksammade på tänker vi minnas din dödsdag som den 27:e istället.
Det här året har varit så tufft. Det är så tufft fortfarande. Det är svårt att leva utan den man älskar, och särskilt sin lillebror. Saknar dig så ofattbart mycket. Skrattar och tänker på dina skämt, gråter när jag tänker på din ångest och hur mycket du fattas oss. Tröstar mig med att du o mamma kanske har varann nu.

Det här året har gjort mig mer vuxen, som om inte alla de andra prövningarna jag fått innan detta skulle räcka...Men nu känner jag mig vuxen Marcus. Det där lekfulla, spralliga naiva som finns där inne har liksom försvunnit på det naiva sättet. Buset finns kvar och all min levnadsglädje. Men det har likson slipats ned, gjort mig mer jordnära och inte fullt så lycklig på djupet. Jag har lärt mig mycket om människor runt omkring mig. Jag har lärt mig mycket om mig själv.

Framför allt har jag lärt mig hur det känns att tappa fotfästet, att smaka förtvivlan och att inse det du faktiskt alltid förmedlade till mig din storasyster:




Rör vid de du kan nå ut till
Låt de andra gå


Jag älskar dig Marcus. Du lever i den luft jag andas. Sister Marielle

Vackert och höstigt på graven

Var nere hos dej Marcus, jag och barnen för att göra lite höstvackert hos dej. Mossa, lite stenar, vackra blommor och så. Det blev väl jättebra? Pappa tyckte det blev fint och var nere hos dej o hälsade på igår. Vi pratade om hur konstigt det fortfarande känns, hur ont det gör, och hur tyst det är. För ett år sedan var du ju här, levande och glad hos oss. Sen åkte du till Thailand, och jag minns tt jag höll på att svimma när pappa ringde och berättade det. Jag visste att du skulle komma hem i en kista och sade det till pappa då. Det var en sån oerhört stark känsla. Men sen blev jag ändå så chockad när samtalet kom som berättade att du var död. Saknar dig så mycket. Hör din röst och ditt skratt varje dag inom mig. Det enda vi kan göra nu är att minnas, sakna och gå ner till dig och pyssla om din viloplats. Tills vi ses igen i Nangiala som barnen säger.

Snart ett år sen du åkte

Nästa vecka är det ett år sedan du åkte till Thailand för att aldrig komma tillbaka som den du var.
Den här veckan är det ett år sedan du och jag kollade på film, åt räkmacka och satt på min säng och lyssnade på vår låt " Gabriellas sång".
Saknar så mycket så mycket.
Du är med oss varje dag.

Syrran

Älskling

Det enda som finns kvar nu är våra minnen

Och tystnad

Så mycket tystnad

Tänk att tystnad kan låta så mycket

Så mycket

Marcus grav

Somewhere over the rainbow Blue birds fly And the dreams that you dreamed of Dreams really do come true ooh ooooh Someday I'll wish upon a star Wake up where the clouds are far behind me ee ee eeh Where trouble melts like lemon drops High above the chimney tops thats where you'll find me oh Somewhere over the rainbow bluebirds fly
Someday I'll wish upon a star, Wake up where the clouds are far behind me Where trouble melts like lemon drops High above the chimney top that's where you'll find me Oh, Somewhere over the rainbow way up high And the dream that you dare to, why, oh why can't I?

Well I see trees of green and Red roses too, I'll watch them bloom for me and you And I think to myself What a wonderful world Well I see skies of blue and I see clouds of white And the brightness of day I like the dark and I think to myself What a wonderful world The colors of the rainbow so pretty in the sky Are also on the faces of people passing by I see friends shaking hands Saying, "How do you do?" They're really saying, I...I love you I hear babies cry and I watch them grow, They'll learn much more Than we'll know And I think to myself What a wonderful world


Somewhere over the rainbow Blue birds fly And the dreams that you dreamed of Dreams really do come true ooh ooooh Someday I'll wish upon a star Wake up where the clouds are far behind me ee ee eeh Where trouble melts like lemon drops High above the chimney tops thats where you'll find me oh Somewhere over the rainbow bluebirds fly

Tystanden är förfärlig

Saknar dig så mycket. Hör ditt skratt i huvudet, och hur du ropar " SYRRAN" från köket...Du är min vackra önskan - allt jag ville ha var en lillebror då när jag var liten. Jag bestämde ditt namn, jag klippte din navelsträng under förlossningen. Jag har älskat dig, skyddat dig och burit dig under mitt liv. Under perioder avskydde du mig när jag tjatade om alkohol och anorexi. Jag förstår mycket mer idag än då, hur du kände dig. Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden Marcus. Är ändå så innerligt tacksam för vårt sista samtal, det långa på nästan en halvtimme från Thailand. Vi sade att vi älskade varann och längtade efter att ses...Nu förstår jag att du redan bestämt dig då. Tack för att du ringde mig älskade lillebror. Hela din ångest o smärta kan kan känna idag, det kunde jag inte riktigt då. Ditt sista sms från Thailand finns kvar i min mobil, och aldrg aldrig kommer jag radera det. Du finns med mig älskling varje dag. Önskar bara att du kunde vara här på riktigt. Barnen o Anders saknar dig så de också. Älskling, vila i frid. Vi ses igen - i Nangijala.

The Reason

Idag när vi var ute och körde bil kom låten " The Reason" på radion.
Din låt, som du sade skulle förklara allt.
Just den låten klarar ja bara inte, blir så himla ledsen och vill bara skrika ut min saknad då.

Tänker på dig varje dag, varje timme.
Du fattas oss

Sister