Thailand........

Snart åker jag till Thailand. Det är med blandade känslor. Jag älskar mitt Thailand, det var därför vi byggde vårt drömhus där, efter många semestrar med underbara minnen. Men det är också landet där min älskade lillebror valde att avsluta sitt liv, och på sätt och vis är jag ju tacksam att det var just där - att du fick dö i det vackra, i paradiset........Samtidigt är det en smärta, när jag går där på stranden på kvällen och ser ut över havet, känner de ljumma vindarna, ser palmerna så är det dig jag kommer att tänka på, din ångest, din ensamhet din smärta. För fem månader sedan lite drygt hade du din sista månad i livet där. Jag kommer känna din ande, jag kommer känna din själ Marcus. Jag älskar dig, saknar dig och vill att du skall veta hur mycket vi alla älskade dig. Jag känner mig så ensam, trots att jag har man och barn.

Jag är ändå ensam. Först min mamma, och sen du. Det känns så ensamt..

När jag går där på stranden i Thailand, skall jag försöka se att du du hade det underbart de sista veckorna i ditt liv. Jag vet att det stundtals var det. Men jag vet också att du bar en ensamhet och en ångest inom dig, som ingen av oss kunde ta in. Vi tyckte bara att du skulle skärpa dig o komma hem.

Och hem kom du, precis på det sättet jag befarade, som jag sade till pappa den dagen du åkt.

Jag älskar dig lillebror, och det går knappt en dag utan att jag är vid din grav med blommor och ljus. I fredags var kusin Henke är, och hälsade på dig och mig. Vi pratade mycket, och mindes dig tillsammans.

Idag är det vår mammas födelsedag. Idag är det precis ett år sedan du träffade din stora kärlek Stina.

Tiden går Marcus. Och vi saknar dig mer och mer för varje dag.

Jag skall skratta i Thailand. Jag skall gråta i Thailand. Framför allt skall jag vara tacksam att du fick uppleva paradiset på jorden, om än för blott en månad.

I love you.

Somewhere over the rainbow skyes are blue.

Kramar och Kyssar Din syster yster Marielle

Älskade

Hittade en bild av dig på datorn idag som jag glömt av att jag hade. Där ser man dina tauteringar som du gjort, och var så stolt över eftersom du ritat dem själv.

Det känns så osannorlikt att du inte finns kvar här längre. Kan höra din röst så tydligt. Ringde din mobiltelefon häromdagen igen, bara för att se att det fortfarande funkar. Som om jag vill hålla kvar en liten del av dig.

Var nere med barnen och tittade till din grav igår. Det gör så ont i mig att du inte finns mer. Du var så omtyckt och älskad - varför kände du det inte? Jag förstår att det var jobbigt att ingen förstod dina bekymmer på riktigt, utan bara tyckte att du skulle skärpa dig.

Men du skall veta att vi alla gjorde vårt bästa just då, och det vi trodde skulle hjälpa dig på sikt.

Tycker det är så fruktansvärt att din enda utväg var att ta ditt liv, för att du tyckte att du ställt till det så.

Det finns ingenting av det du gjorde som på långa vägar kan göra att du inte var värd att leva!

Vi älskar dig så mycket Marcus, och saknar allt du var.

Lilla trasiga lillebror - sista kvällen hos mig och våra kramar.........kommer aldrig glömma.

Din Syster Yster för alltid.

Tystnad

Vi såg Dig ligga där i kistan
Förstod inte
Vart hade Ditt leende tagit vägen,
glimten i ögat?
Varför andades Du inte?


Tystnaden spred ut sina vingar över oss
Ville inte förstå
Ville inte fatta att Dina tankar var bortblåsta
Att Dina drömmar var förstörda
Att Du aldrig mer skulle få känna vinden mot Ditt ansikte
Se solen gå ner vid horisonten
Höra fåglarna sjunga i träden
Känna doften av sommaren


Ville inte förstå att anledningen till att Du inte andades
berodde på att Du inte fanns
Det enda som finns kvar nu, av Dig, är vår saknad
Sticket i bröstet och tårarna längs våra kinder
Det enda som finns kvar nu är våra minnen
Och tystnad
Så mycket tystnad
Tänk att tystnad kan låta så mycket

Så mycket

Onödigt

Det är nu, när vårens strålar kommer och alla människor inges hopp om något bättre som min smärta är som störst. Är så ledsen och jävligt förbannad att det blev som det blev. Så onödigt.

Att ett liv så fort kan släckas. Lilla Cornelia frågar efter dig, vi andra minns sista gången du var hemma och du gjorde lyxräkmackor och vi kollade på film. Du är så nära mig. Och så långt borta. Känner din doft när jag öppnar lådan med dina kläder. Ser dig framför mig.

Längtar efter dig

DU FATTAS OSS

DU FATTAS OSS SÅ DET SKÄR I BRÖSTET.

Syster din

Fyra månader du lämnade oss

Älskade lilla Mackan. Var nere hos dig och tände ljus igår, och såg till att de vackra vita tulpanerna satt kvar i vasen efter allt blåsande och snöande.

Jag kan inte tro att du aldrig kommer tillbaka mer. Nu är våren i antågande, och det känns som om det är så längesedan jag pratade med dig..

Jag är så ledsen. Jag saknar dig så ofattbart mycket.

Din storasyster